Tuff start på dagen

Jag som trodde att jag behövde kaffe för att vakna på morgonen. Det jag egentligen behöver är tjugo stycken enminutare i skrubben runt kl 0600. Vet inte hur det kändes att vakna och veta att det var så jag tänkt, men det funkade nästan. Först vaknade jag när tidningsbudet sprang förbi, då var jag skitpigg och var nästan på g att dra igång men hejdade mig då vett och sans tog överhanden. Nästa gång jag vaknade, då av klockan denna gång var jag inte alls lika pigg... Ovanligt... Men satte mig på cykeln och trampade, de första tio minuterna var jag inte närvarande men sen så lossnade det. Dagen till ära så skruvade jag upp belastningen med ca 40W. Det tog "skruv"... Den här gången så var det fler demoner som kom och hälsade på, framåt intervall nummer sjutton så trodde jag nog att nr arton skulle vara den sista och på vilan satt jag och gruvade mig inför döden, men jag överlevde den, knappt, nitton kapade min livstid med några år och om jag hade varit katt så såg nog intervall nr tjugo till att jag nu är ner på tre-fyra liv eller så.

Det finns väl en lista över most wanted eller grymmaste förbrytare någonstans, jag vet en som skulle platsa på den listan, han som jag köpt mitt träningsupplägg av...

Gottne, dit och hem igen

Jotack, det kändes än en gång bättre än vad resultatlistan visar. Hade tävlingen varit 10 m kortare hade jag vunnit Seniorklassen. Mitt Ultimo kilometre-försök gick åt helvete. Bodil undrade varför jag inte spurtade på slutet, det undrar jag med, jag förskte allt jag kunde men benen ville inte trampa snabbare. Lyckas inte hålle mig lugn i början av tävlingarna, vilket är helt värdelöst då jag är för dålig för att gå loss själv och alla andra är för pigga för att låta några gå iväg. MEN, samtidigt om alla åker efter sin kapacitet blir det ju sån där satans tråkig skitcykelåkning hela vägen OCH sättet att bli bättre måste ju vara att ta en del vind på näsan!? Jocke J från klubben smet iväg i den avgörande utbrytningen ut på sista varvet, jag satt också där... Men, klungan var ikapp så jag tänkte att det där går aldrig... Sen ville jag inte dra ikapp en massa H40-åkare för att stjäla pinnar av J.

Jorå jag är lite bitter, jag hade tänkt vinna.

Tjugosex grader ute, kl 0900

Japp så är det...

Classe O har botemedlet mot en varm skrubb, notera hur liten min gamla fläkt är... Den tjänstgör nu som bonusfläkt för bål och huvud.

Bodil tjuvfotograferade mig mitt i en intervall, hela huset skakade...

Balansboll är bra grejer har jag läst, i en Tysk tidning. Kör på det.

Det här blev ett sånt där meningslöst "titta vad bra och seriös jag är"-inlägg. Bara för att toppa detta så åt jag ingen frukost innan intervallerna.

Gottne nästa

Japp, de stora pojkarna åker SM jag åker linjelopp i Gottne. De ännu större pojkarna åker SM nästa vecka, veteranerna alltså. Där vågar jag inte heller sätta min fot. Det känns lite mindre ångestladdat nu när jag tagit beslutet att inte åka till Eksjö. Det var faktiskt inte särskilt ångestladdat innan heller för den delen men nu är det än lugnare.

Gårdagens pass var det jävligaste jag gjort hittills i mitt snart trettioettåriga liv. Allt inräknat. Även TG. Vaknade i natt av att jag mådde dåligt som satan. Försökte mig inte ens på trapporna upp till kontoret utan valde den för årstiden alldeles för heta inglasade hiss som huserar i en alldeles för het inglasad ljusgård. Tanken slog mig att om hissen stannar, vilket den ofta gör, så dör jag av värmen. Men det hade varit lindrigt mot att ha tagit sig an trapporna.

Tänk att placeringarna 1-3 på tempo-SM är mtb-cyklister.

Giant 29"

Nu måste jag börja bearbeta och mejlbomba sådana som säljer giantar till mig...

Kanske väger i mesta laget men hjul, och komponentgrupp borde kunna pimpas rejält, gaffeln har jag ingen aning om men Räv är ju bra skit. Men inte får den väga något mycket över 21.9 lbs MED pedaler...

Träning

Jag som trodde att jag tränat tidigare. Nu vet jag. Tänkte ta med en kamera för det var så långa pauser mellan intervallerna. Kanske blev en dag eller två för kort vila mellan två "halvtunga" pass. Men iom att jag fuskade litet i måndags tänkte jag att det bara var att gasa. Nu hag jag gjort det och jag hoppas få se dagens ljus imorgon. Det känns dock inte som en självklarhet just nu...

Slakt liksom

Ja, jag grävde rätt djupt igår. Känns lite lustigt att inte gräva alls idag. Borde ju i vanlig ordning säkra en position six feet under eller nåt. Tror jag använde lite klent med motstånd igår, baserade på mina tjugor förra veckan och det gjorde nog kanske lite för lite ont, kunde köra några extra och då, där på den sista luktade det bränt kött i hela skrubben. Ser i planeringen att jag får fler chanser i sommar att "hitta rätt" på denna intervallform. Första försöket blir i nästa vecka. Jag är lite sugen på tjugor för att se vart jag står vs vinterformen. Det börjar kännas liksom bättre igen, förra veckan var jag på typ 340W, en bit kvar fortfarande men jag har hittat tillväxtkänslan igen. Alltså liksom utgå ifrån rätt nivå och inte ladda på där jag tror mig borde vara. Ska köpa mig ett par skaterullisar så jag får lite drag i cyklingen kanske...

Ränneslätt eller Gottne till helgen?? 17 eller 69 mil. Enkel alltså. Satan i hela jävla helvetes fan vad långt ni har till Norrland, ni som bor i Eksjö!

Demoner

FAN. Jag hade inte tänkt smärta i kubik idag men vädret blev lite för blött för att jag skulle orka mig ut. Satte mig i skrubben för ett besök i den undre världen istället. Första intervallen gick ju bra, nån till också, tänkte att det här kanske inte är så farligt. Sen började det komma smygande och det var så skoj längre, då hade jag bara dryga 50% av passet kvar... Magmusklerna fick sig en rejäl omgång kände jag. Tydligen måste jag använda bålen till något också, satan alltså. Det här var ingen lek. Men lite roligt på något sjukt sätt.

Sockertopp

Ah, en bra helg till är avklarad, en vecka kvar innan semester. Då ska det börja landas är det tänkt, men jag misstänker att avslutningsveckan blir vansinnig. Det löser sig. Tror faktiskt att jag behöver några veckors ledighet, har inte känt att skallen varit med på sistone, då menar jag sämre än vanligt. Lida hade jag inte lust med på varken Lida eller Sollerön, det kändes bara meningslöst, hade heller ingen lust att chansa utför, eller ens trängas med några andra cyklister. Brydde mig inte ens då någon ropar "flytta dig nu för helvete", hade jag varit mitt gamla jag borde jag i alla fall skrikit något opassande tillbaka. Är inte helt nöjd med hur första delen av säsongen gått, men det är som det är.

Planeringen träningsmässigt ser lovande ut för den här veckan, skulle kunna beskrivas ungefär så här:

Måndag: Smärta i kvadrat
Tis: Vila
Onsdag: Smärta i kubik
Torsdag: Osmärta
Fredag: Smärta
Lördag: Vila
Söndag: Tävlingssmärta

Helt allvarligt så ser jag fram emot skiten! Planeringen är ny och ska på intet sätt förknippas med tok jag själv hittat på under våren...

Nu ska jag skända en påse från Godisprinsen.

Sollerö

Äh, vilket skitväder! Vem fan betalar för att vara på Sollerön på midsommar???

Jag tyckte att det kändes ganska bra i dag. Hade helt ok ben, körde rätt klokt uppför Skeer, sen försökte jag vara aktiv så mycket som möjligt på väg till Gesunda, när jag kände att benen började bli tokstumma gjorde jag ett sista försök sen var det bara att se på när alla åkte ifrån mig uppför Gesunda, eller jag var inställd på en jättebacke och hade nog mentalt vikit ner mig då benen var så som de var vid det tillfället, men fan med lite järnvilja hade jag kanske kunnat gå med eller ansluta. Men det är försent nu...

Jag hatar klungor, får panik, hamnar sist, helst innan långa branta backar osv. Platten är fint, där det finns mycket utrymme dvs, då kan jag iaf ta mig upp till täten, annars är jag på tok för feg. Jag har blivit en riktig kyckling i år, både i klunga och i skogen. För börja med schack istället.

05:55

Rullade ut tidigt idag. Kylan väckte mig, efter en kvart. Skickade ett par trösklar på Timmervägen, njöt av motvind, långtradare och solsken. Dura Ace är Dura Ace, fint skit helt enkelt. Kände mig otroligt stel idag (också...) men det får duga. Imorgon ska jag sitta i bocken.

Hjul

Fyfan vad snuskigt jävla tokdyra alla finhjul är. För något år sedan var ju sjukt dyra hjul, hjul som kostade runt åtta papp. Vansinnigt sjukt snordyra hjul kostade tjugo, nu fan kostar ju ett par vanliga Vätternhjul tio och nåt som katten dragit in tjugo. Dyra hjul kostar över trettio eller mer. Ja, jo jag snackar landsväg. MTB-hjul är billiga, där kostar ett par dyra bara tjugo... Vart vill jag komma med det här då? Ingenstans egentligen, förutom då det faktum att jag inte har råd att köpa mig snabb i form av finhjul. Tur då att både Robban och Tom erbjöd sig att låna mig ett par finhjul till helgens drabbning. Jag är mycket, mycket, mycket tacksam mina herrar! Så på fredag ska Rabon kläs med Shimanos stolthet! Så nu kan jag ej skylla på materialet, inte den här gången heller med andra ord...

Rysk

Ryssarna har ju alltid haft rätt. Först upp i rymden. Spöade skiten ur tyskarna. Fjodor Dostojevskij, Lada mm. Så det är klart som fan de har rätt och vet bäst när det gäller träning. Ett tecken på det är ju att alla jävlar kör Ryskt. Jag och Andreas dammade ett helt gäng ryssar idag, smålurigt men nog fan är det bra. Det var idealisk temp, fattades bara lite snö så hade det varit fulländat. Hörde ryktesvägen att tubdäckslimning är en finfin hobby, kanske något jag ska ta upp när jag sålt iväg Race 7000-hjulen eller kanske investerat i finhjul till smalhjulingen.

Vinter

Jag vill ha vinter igen. Sommaren är för stressig. Jag gillar lugnet och stillheten som en massa snö innebär. Nu ska man ha semester, med tillhörande ångest över att den tar slut för året. Dessförinnnan ska man stressa för att kunna vara ledig osv. Nää tacka vet jag möker och kyla, det är grejer det!

Vintern är snyggare också.

Klättring

Första tendensen till förbättring på ett tag nu, ökade några W ikväll i skrubben. Det kändes mycket bättre än på länge, mycket mera avslappnat och ekonomiskt. Men den är väldigt oförlåtande den där leksaken.

Funderar på om jag ska släpa ut min kropp för träning på riktiga vägar innan Sollerön eller om jag ska sitta inne tills det är dags. Utomhusträning är säkert överskattad och det är så varmt och skönt i skrubben.

En klassiker

Hittade igen den här nu när jag sökte igenom mobilen på jakt efter några vettiga jobbfoton. En rejält pimpad anthem med en prototypsadel modell superergonomisk. Sadelväskan är även den av superslimmad modell. Undra vad som kan dölja sig i den? Ett kylskåp och en micro? Måste säga att jag är impad av ägarens medvetenhet när det gäller postionering av vevarmar samt pedaler.

Only in... Ja, gissa landet!

Trasig

Som väntat gick jag sönder någonting jävulskt igår. Benen är verklig kattfärs nu. Det var tänkt att vi skulle ut och köra ett bra långt och fint distanspass idag men det regnade bort. Satt i skrubben och kunde konstatera att löpning är en omild form av självplågning. Hur fan kan jag ha fått ont i armbågen av att springa???

Nu är det snart Solleröloppet, grabbarna är laddade som satan. Nya hjul och nya däck där. Det är fan nästan så att jag börjar få lite prestationsångest över att inte ens ha räserdojor än hellre räser pedaler. Men fan backarna ser branta och långa ut så det kan vara bra om jag behöver hoppa av och springa en del, det senare är jag ju nu grym som satan på...

Årets investering!

http://www.sykkelkomponenter.no/product/471652/Shimano_Yumeya_Karbon_YM-RD81_XTR.html

Satan alltså! Här snackar vi överkurs så det förslår. Sån måste jag ha.

Indalsledenloppet

Öppnade en smula optimistiskt, de två första kilometrarna gick på 7 min blankt. Planen var, att i brist på "fartkänsla" förlita mig helt och fult på teknikens under, Garmin, men på något sätt hade jag lyckats ändra visningsbild och jag fick aldrig fram tempot. Så jag tänkte att om jag ska snitta strax under fyra så får jag väl anstränga mig, vilket jag nog övergjorde i förhållande till min egen kapacitet, för sen så blev det lite stelt... Det var ingen fin känsla och allt vad löpsteg blåste bort i höjd med Tomming, in i Indal var allt ett töcken och sträckan mellan Affären och min barndoms skola gick krampens tecken...

Nytt pass

Idag har jag prövat något jag aldrig testat i intervallform. Väldigt intressant upplevelse. Det gjorde inte riktigt ont men ändå kändes det som om jag ville krypa ur skinnet. Pendelskrället slår ganska hårt när den går tillbaka, var lite orolig för att dessa smällar väcker grannarna. Fast det var ingen som klagade, klockan var ju ändå nio på en lördag, då ska folk fanimej vara ute och träna annars lever de fel! Min Monark tycker inte om att bli misshandlad, den hängde sig en skvätt mitt på passet, det är sådant som gör en "lätt" ansträngd cyklist som inte ätit frukost en "smula" irriterad... Monarken och jag överlevde både omstart och en massa annat. Nu ska jag skicka i mig lite mat snart och ladda mentalt för 6 km löptävling. Såg att jag har 20 min distanslöpning inlagd per vecka, så det passar ju bra med att ta ut dem idag.

Schwartzen

Ah, jag fick mig en tankeställare under Lida angåen HT. Det är nog som Kent säger: " Du som är kass tekniskt på en FS ska INTE åka HT ". Helt rätt, jag vet. Men, svarten väger 8.9 kg och är så fin uppför. Sånt är bra det med. Fast det är ett helt kilo ner till hela Lyckseles stolthet; en Scale som väger 7.9, men riktiga tävlingsdugliga däck... Det är imponerande. Ännu värre att S tänker fila bort ett par hekto till med Svensk-Tyska hjul. Jag är lite inne på det jag med, se http://www.innolite.se/. Men inte är det billigt inte. Eller "billigt" är sällan ett bra ord, det kostar helt enkelt en massa pengar. Fast undra om inte de här är lite snyggare, iaf i tubutförande? Men som vanligt är ju det mest ekonomiska att ge fan i att äta, där har jag nog lättare att minska vikten än med dyrplasthjul. Sen ska jag träna på att cykla i skogen, det kan vara bra att kunna om jag ska tävla på en MTB...

Skrubb

Äntligen! Ny kedja, nya ben, ny träningsperiod. Skönt. Skrubben var lite varm, imorrn investerar jag i en fläkt i storleksordningen vindkraftverk. Oj vad jag klämde Watt!! Eller inte. 50W mindre ikväll än personligt rekord på en tjuga, med motsvarande puls. Ok, nåt jag gjort sedan snön tinade har alltså inte varit helt och hållet optimalt. Det blir ändring på det nu ser ni! Helt overkligt många procent alltså. Jag menar 50W på tröskel borde ju vara en och annan km/h någonstans.

Jag ska ju springa löptävling på lördag, men jag har blivit degraderad till en kort sträcka. Had ju först en 11,7 km men Director Sportifen flyttade mig till en 5 km istället. Han såg väl på min glåmig blick idag att jag inte var rätt häst att satsa på helt enkelt. Bättre med en kort, där blir skadan inte lika stor. Skönt tycker jag, då kan jag köra dubbla pass istället.

Vardag

Järnvägsstation i en medelstor Tysk stad.

Inuti ovan avbildade utsida. Det här var ungefär vad jag såg på resan. Ångrar att jag inte tog med löparskorna. De hade varit fina att använda för lite utforskning av diverse sevärdheter.

Lite skit utanför Terminal 15.

Jo jag vet inte mycket vettigt det här. Men jag kanske kommer på något som är det. Det blir alldeles för mycket tid över till att fundera under resor. Ont i ryggen får jag också. Jag förstår nästan den blekfete tyske fabrorn med väldigt fett hår som hela tiden beställde in vinflaskor på flyget mellan München och Berlin...

Ikväll blir det skrubb!

Förväntningar

De är inte alltid så lätta att uppfylla, helst dem jag har på mig själv. Fast, oftast brukar jag vara duktig med att inte alltid "behöva" vara bäst. Men på vissa evenemang så vill jag vara så bra jag kan. Lida och Billingen var två sådan tävlingar, träningstävlingarna på Timrå inte. Blir jag avhängd uppför någonstans någon gång så gör inte det så himla mycket heller för den delen, men klart att det var skoj att stämma i bäcken uppför Granbacken på distanspuls när tempokanoner och elitveteraner får svettas litet. Sådana gånger då jag får vara störst värmer, just den gången var fin och fram för allt att snacka om det efteråt. Hoppas den känslan kommer tillbaka igen. Lite samma känsla infann sig i Tyskland på mötet med kunden, att liksom få arbeta sig in i en situation och på något sätt äga den. Mycket trevlig närvorkänsla faktiskt. Synd bara att det är så tråkigt att resa och just resa är en stor del i att vara säljare. Synd det. Hantera förväntningar är ju nästan ännu svårare och är helt klart en del jag lär jobba med, både privat och på jobbet. Vi hanterar ju dem på en mängd olika sätt och det är ganska så skoj att iakta hur personer runt omkring mig hanterar sina egna och andras förväntningar.

Blev ingen träning ikväll, eller jag orkade inte och hade planerat att vila. Men resten av sommaren ska jag inte planera alls, det överlåter jag till en annan.

Trööött

Jag var inte skitpigg när jag klockan ett i natt klev in hemma efter en slaktarresa "light" till Tyskland. Men satan vad grymma vi var på mötet. Eller, kanske inte ändå. Inte heller var jag särskilt mycket piggare av att kliva upp vid sexsnåret i morse, kan inte heller påstå att dagen fram till nu hjälpt på traven. Berlin med omnejd var inte så tokigt, fast jag såg nog mest av Hauptbahnhof, eller rättare sagt den och det som syntes ut genom tågfönstret. Verket vi besökte var Old School så det förslår, vi snackar gammal journalfilmsstuk med en touch av arbetsläger. Gubbarna var däremot trevliga som satan, det bjöds på Schnitzel och torra skämt. Det kändes inte alltför hemskt att åka hem igen...

Note to self: Taxibilar i Berlin tar sällan kreditkort...

Berlin

Nåja, bilden är på väg till Berlin. Satt på planet och lyssnade på Berlin, med Kent. För att komma i stämning. SAS tyckte att min fina och enkla resa var för enkel med direktflyg från Arlanda så jag fich åka via München. Skoj. Fast lite roligt var det ju att jag och Micke för ett år och en dag sedan åkte ifrån Tyskland via just nämnda flygplats. Läckert.

För alla som undrar, jag har nu faktiskt varit ute och sprungit. Känner hur träningsvärken kommer smygande. Ska bli finfint att spendera en arbetsdag på resande fot imorgon, igen. För tredje dagen i rad, nästan. Min rygg formas så sakteliga efter bil/flygstol.

Mera Lidande

Nästan fånigt vad alla ser glada ut innan start.

Nu är jag hemma, sitter och väntar på flygtaxin för en tripp till Berlin. Tror jag ska försöka släpa med mig en kamera och fota lite, har liksom aldrig varit där tidigare. Fast troligen så kommer sammanlagd kvalitetstid i Berlin inte att överstiga tre timmar. Jag min dumme fan var arbetsgivarvänlig nog att boka hemresa sent imorgon kväll. Hade kanske varit lite mer taktiskt att åka onsdag morgon och få en fin hemresa med lite rundvandringstid på tisdag. Det kanske inte är för sent att ändra skitresan ännu, jag kanske rent av missar flyget på tisdag.

På lördag är det löptävling, jag som inte sprungit på en månad. Vad är bäst? Springa idag och på onsdag, få träningsvärk innan eller spara all smärta tills på lördag och vara lyckligt ovetande om konsekvenserna??

Hata Lida

Nää så illa ska det väl inte vara. Fast Lida förklarade på ett ofint och väl rättfram sätt hur det står till med min mtb form för tillfället. Det där med stenar och rötter var tråkigt igår. Men det fanns ljuspunkter, tror jag. Det kan alltid bli värre, det såg jag på Wengelins ansikte på flygrakan. Satan. Tyckte ändå att jag hade lite "vrid" på platten, ibland men tyvärr inte hela tiden. Ska inte gnälla, men det är jag är mest besviken på är att jag saknar pulver och dynamit i skallen, har inget att ta fram och döda mig själv eller andra med. Sånt är viktigt. Nu blir det tävlingssemester ett tag, tills dynamiten finns där igen.

Pre Suffer Loop

Underbart namn på en tävling; Lida Loop. Helt oslagbart faktiskt. Ska bli skitkul att åka på tävling den här helgen. Vi är ett helt gäng som åker ifrån klubben och hur mycket jag än hatar människor är det rätt skoj att umgås med dem. Ser fram emot att först vara support crew till tjejera som ska springa Iggesundsmilen. De har att välja mellan 5 eller 1o km. Jag har satt som krav att ska de springa 10 får de fan springa under 40 min, vi har inte hela dan på oss att vänta. Iofs kanske jag ska vara sparsam med dylika krav med tanke på den tidsrymd som brukar skilja mig ifrån vinnaren på de flesta av de tävlingar jag ställer upp i. Mitt humör har på något sätt vänt och blivit lite mindre norrländskt jämnjävligt, faktum är att jag nästan är på ganska så bra humör, ja kanske inte jämnt då. Inte när jag kom hem ifrån jobbet idag. Hur fan kan det alltid sammanfalla totalt arbetskaos i samband med att jag ska göra något civilt som tex tävling? Allt ska vara klart samtidigt osv. På måndag när jag nästan landat ifrån Lida så sätter jag mig på flyget till Berlin, sen ska jag sälja jävlar i min lilla låda. Målet är månadens anställd. Fan.

Klockan är sju?

Jag skulle precis börja dammsuga, men Bodil säger att det är sent. Vaddå sent tyckte jag, klockan är sju-halv-åtta?? Det visar sig att klockan nu är elva. Jag är tokpigg. Alla jag har msnat med denna kväll har lagt sig. Det är jätteljust ute, min sovklocka verkar ha fått fnatt. Kanske bara vara putsmedlet jag använde till Svarten och jag kommer säkert snart att krascha. Hoppas.

Meck

Så var den avklarad, det obligatoriska "inför-tävling-gris-mecket" medelst en "få-kn-llputs-på-dyrplast-procedur". Jag har blivit mycket bättre på det här nu på äldre dar. När jag var yngre sket jag fullständingt i putsen, i motsats till min namne som kunde lura folk att den två år gamla Cannondalen var ny. Eller kanske inte det att jag struntade i den, jag var nog mer oförmögen att få till det. Lat. Men, då jag är en eftertänksam och analyserande människa så har jag förstått att ren cykel är snabbare än en skitig. Det tog bara 15 år. Sen gör det väl sitt till att Svarten ska få bo med Jagularverkens prylar och glänsa ikapp med annan dyrplast på mässområdet under Lida. Om det är någon som vill köpa en XTC advanced small-ram så åker den också med ner i hopp om att finna en ny ägare. Bodil ville inte ha den. Cykling är tydligen inte så roligt.
Hyste även en förhoppning om att orka Stan'sa om Race-hjulen och klä på dem ett par Räser Ralf. Det hela stannade vid en förhoppning. Jag klämde på Månåräjlarna och det var ju luft i dem. If it ain't broke...

På söndag hoppas jag på att bli jättetrött, av att ha cyklat 6 mil.

Timrå GP del 2 eller 5?

Nu börjar utvecklingen av känslan i kroppen gå i den riktning jag länge önskat. Har helt plötsligt fått ben som rör sig i takt med mina medtävlandes. Jag blir inte heller avhängd när jag ligger på rulle. Kände mig aldrig riktigt panikslagen idag, fyra slag lägre snittpuls än förra veckan. Men jag torskade dit i spurten mot Micke. Nåja det finns värre saker att råka ut för, men jag ska fan slipa på min spurt. Jag tror att jag nog skulle kunna frambringa en rätt hyfsad sådan med lite träning. Så till Sollerön ska det finnas lite studs i dojan för uppdraget, för vi ska väl vinna? Joo seniorklassen men vem fan orkar vara ute i allt för många timmar??

Vår Ruset

Ja, det ska tydligen sär skrivas. Kan vara jag som inte förstår bättre varför det ska vara så. Kanske är det en ord vits jag inte hänger med på?

Inte kan jag räkna heller. Jag räknade in Bodil som femte tjej, men någon sa sexa. Jag är ganska säker på att jag räknade till fem, jag har ju fem fingrar på ena handen så det borde jag ha kunnat hålla reda på trots att jag cyklade. Så nu är hon otroligt skeptisk över min förmåga att räkna in tjejer som springer. Fem. Det var även en gubbe som skrek femma till henne men ändå envisas hon med att vara sexa. Jaja. Jag brukar säga att jag är 20e när jag är 25a, det handlar om HUR man räknar ju.

Min groteska mentala och fysiska svacka börjar kännas fjäderlätt och lite rosafluffig nu. Bra det. Nu vänder jag snart på styrstammen!

Vassbo

Borlängeresan blev en fullträff, sånär som på tävlandet. Vi bodde på vandrarhemmet i Vassbo. Tror vi var ensamma på bottenplan vilket gjorde att vi hade hela köket och TV-rummet för oss själva. Helt, rent och fint var det där. Måste säga att rostfria vitvaror och platt-TV i alla fall lurar mig att trivas. Värmen och vädret gick inte heller att klaga på så det var en fin semester helt enkelt. Synd bara att jag sov bort nästan hela lördagen efter mina 12 km i tävlingstempo. Blev rätt tagen av försöket att trampa snabbt. Har för mig att jag inte brukar bli så trött av att cykla 12 km oavsett hur pass trött jag försöker att bli. Jaja, men det började ju på fredagen med prolog. 22a dryga 30s efter Wengelin. På fyra och en halv minuts tävlande blir det några procent men jag tyckte nog att det hela var ganska ok ändå. Mitt livs första prolog och första gången jag körde den banan i ett sträck. Trodde nog att benen skulle bära mig ganska så bra på lördagen, vilket de inte gjorde. Gick kanske på lite för hårt på startvarvet men jag tyckte mig ändå ha det hela under hyfsad kontroll. Sen var det någon som drog åt snaran och ridån gick ner. Så kan det gå. Kan inte påstå att gnistan att sticka ut att cykla har varit särskilt stark sedan 12:30 i lördags. Men jag gav mig ändå ut nu på kvällen. Bara för att känna hur illa det kan vara samt för att reka lite tänkbara tävlingsträningsrundor på LV5. Hittade en ok, 1,7 km lättåkt på bred stig/spår. Den tror jag duger, banan blir ungefär lika svår som Timrå GP vilket gör att alla som vill bli trötta kan vara med. Lite fånigt att jag cyklade omkring och flinade i en timme när jag inte alls var sugen på att cykla, men just cykla mtb är ju jävligt skoj.