Inställning

Fan. Jag hatar måndagar. Bara däför brukar jag gnälla på fredagar att det är två jävla dagar tills jag får jobba igen. Vet inte vad mina kollegor säger om det. De verkar inte bry sig längre, så jag fortsätter med: äntligen är det måndag! Till alla jag möter på måndagmorgon. Det brukar utdelas lustiga blickar och suckande kommentarer. Men jag menar det. Om man hela tiden gnäller över det jävliga här i livet inte fan blir det roligare att leva för det. Jag har tänkt mig att om jag hela tiden säger att sånt jag ogillar är sånt jag gillar så kanske min hjärna ändrar sig och det till slut blir roligt att göra sånt jag inte gillar... Men jag kommer aldrig att gilla IKEA en löningshelg, för jag hatar trots allt människor och av dem finns det alldeles för många på denna gudsförgätna plats.

Idag var det ett filpaket ute, vi såg inte ens kyrktornet från vardagsrumsfönstret och den byggnaden utgör en ganska så stor del av vår utsikt. Så jag körde igenom mitt spinningpass och sålde en framgaffel istället. Det blev hektiskt, 16 min över 90% på 45 min och en ny förhoppningsvis lycklig ägare av min föredetta FOX-gaffel. Nu har jag ångest, varför sälja den? Äh vafan imorrn ska jag köpa en Magura Durin så det ordnar nog sig. Lustigt det här med att sälja prylar. Har båda mina cyklar ute, inte ett ljud. Lägger ut gaffeln och samma dag svara sex personer... Ingen som vill köpa en skitlätt kolfibercykel till mindre än halva nypriset!? Idioter...

Nu ska jag ut och löpa så jag kommer över timmen i träningstid idag!

Kylma

Fan. Vi har sveriges bästa Långloppsterräng här. Och då är jag överdrivet självkritisk. Ja iaf nästan. Den fina turen är något för kort, korsar en järnväg och någon bilväg för mycket. Annars vore den nästan för bra. Fan, avslutningen är så sjukt kul att man nästan, nästan vill köra den flera gånger. Törnbergs stig?? Brinkens special är det skit. Det sjuka är att man glömmer bort att det är jobbigt. Tre timmar är över på en fem tio minuter liksom. Sen att vi stannade och käkade kaninballe och kaffe gjorde väl kanske inte saken sämre. Men jag frös om fötterna och när jag fryser om fötterna brukar jag bli gnällig som en tjej, så det går på ett ut. Jajävlar. Inte ens gnekandet från sadeln och Kråssmaxhjulen kunde sabba dagen. Fan. Hatar att vara överdrivet posititv.

I veckan har jag varit lat. Har bara kört mitt spinningpass, annars har jag varit en sån där vanlig arbetare som blir bjuden på en massa gratis mat och öl. Inte mycket att stå efter, ganska värdelöst helt enkelt om man jämför med den tillfredställelse som ett riktigt träningspass ger. Men ibland måste man väl ställa upp... "Du måste väl få ha riktigt kul nån gång du med" Sa vår receptionist på torsdagen. Va? Jag har inte haft så kul som jag hade i Åsarna när det knappt var 10 plus och regnet vräkte ner med kramp fulla låren sen, ja jag vet inte när. Och nej dricka öl är inte ens en tusendel så roligt som att cykla Långlopp.

Äntligen!

Halvtrött och lagom less på att det var måndag gjorde jag den dagliga morgonsurfningen. Kikade igenom cyklisters hemsidor och bloggar. Bläddrar slött men helt plötsligt ser jag något som är annorlunda. Henrik Öijers länksamling är listad i bokstavsordning med förnamnet som referens, spänd bläddrar jag ner och ja, äntligen är jag erkänd som cyklist!
http://www.henrikoijer.com/lankar.html

Nu kan jag lägga av, jag har uppfyllt mitt mål. Fatta att jag är på samma lista som Bäckstedt!
Resterande del av måndagen gick som av sig självt.

Norrlands Guld

Fan, norrland är bra. Riktigt bra. Satan vad vacker det kan vara ibland. Jag och Brinken körde en sväng som han surrat om sedan mitten på juli. Den skulle vara sååå bra. Den var sååå bra. Riktigt fin faktiskt, tänk att jag aldrig cyklat den tidigare. Riktigt fina stigar blandat med lite grisigare men ändå fullt cyklingsbara, lite drygt 60 km blev det, en liten förlängning så är det ett Långlopp med över tusen höjdmeter. Såå nu har vi tre fina loopar. En till och det blir ett Tour de Medelpad.

Fan, Brinken har blivit snabb utför. Helvete, rena rama DH-killen. Satan. Fick offra mig för att hänga på. Jobbigt. Men kul. Hela dagen har varit ett enda stort inferno av sol och höstfärger. Nästan så att det kan rubba mitt norrländska vemod, men bara nästan. Nu är det ju måndag i morrn, det är bra för då får man veta att man lever igen. Skönt. Hatar att vara ledig, alldeles för lätt och för lite motstånd. Det ska gå tungt för helvete!

Träning utan puls

Jag haaaaaaaatar pulsband. Det är fanimej den sämsta uppfinningen som n å g o n s i n uppfunnits. Har enda sen de började användas stört mig på att; antingen så sitter det för hårt, och jag får svårt att andas eller så åker skiten ner och hamnar på magen. I magen sitter inte hjärtat vad jag vet. Det är ju så jävla kasst att de inte kan lägga in ett mer friktionigt material i bandet som suger fast i huden. Jag menar hur jävla svårt kan det vara?? Lite gummi bara, allt som behövs ju. Polar! Skicka checken och tjäna mer pengar på er jävla skitprodukt! I samma veva kan ni skippa den där IR porten som inte hänger med om klockeländet är mer än halvfullt. Nu har jag en hel sommars data som är värdelöst pga att jag en gång översteg den magiska gränsen för att kunna överföra data, så nu skriker skiten att "Full", jorå fullt hus. Sen att jag är för lat för att tömma klockan på data är en annan sak...

Det fina med hösten är att man får cykla som man vill. Ingen tävling att ta hänsyn till, man kan damma på det som går, bara för att det är kul att spruta grus eller skrämma slag på nån gammal kärring som är ute och går. Skitkul helt enkelt. Inte behöver man ha pulsbandet på heller. Härligt! Det känns som jag syndar varenda gång jag cyklar utan, nästan så att inte träningen gills liksom. Det tar inte utan pulsband. Idag tog det fan inte alls. Tror inte jag varit så bra som jag var idag på hela säsongen. Fan, jag åkte uppför liftgatan i Sidsjön som om den var platt. Kunde nästan göra en Nordströmökning uppför EKG-backen, bara nästan men det är gott nog. Fan. Bytte styrstam på advancen, satan, det blev bättre. Kort är bra. Räknade lite på hur mycket det kostar att spara ett halvr kilo på cykeln... Det är billigare att svälta... Men viktiminskning på cykeln kommer nog även att leda till svält, vilket är vad jag skulle kalla samordningsfördelar...

Happy, happy, joy, joy

Fan, idag har jag idkat industrispionage. Har varit på Ego och spunnit och testat core. Satan, min core är för ovan! Jag kommer nog ha svårt att andas imorrn. Annars var allt sig likt, massor av biffar och massor av såna som är inne. Ja, det är nog liiite läckrare att träna där än på Friskis. Jo, fick jag välja (det får jag iofs, men är för snål) så skulle nog även jag träna där. Fast å andra sidan så såg det tjockt ut bland vikterna, och finns det nåt värre att måsta vänta på sitt redskap!? Iaf om man bara ska göra en övning, då kan man ju inte ta någon annan före... Spinnigcyklarna var helt ok, fast jag föredrar friskis. Schwinn i all ära men de vi har är bättre och lättare att justera in. Passet då? Jag hatar ju allt vad "gå runt och fråga hur man mår" heter, såna aktiviteter har jag förknippat med Ego, de var lyckligtvis helt frånvarande och det var bra drag. Snittade 178 i 45 min vilket då blir 90% va? Min matte är kass... Det som var lite jobbigt var att alla speglar avslöjar hur pass mycket form jag tappat. Satan. Inte bara i benen utan även på... Jävlar.
Jaja, känner mig hyfsat träningsmotiverad trots den nalkande hösten. Undra just om jag ska skaffa mer pannlampa snart. Mörkercykling är rätt ballt, sen vill jag ju åka skidor på ett kolsvart fjäll, det ska tydligen vara bra skit. Helvete, nu är jag onödigt positiv igen, allt är skit och nattsvart. Sådär nu känns allt mycket bättre.

Fan!

Ja nu är jag tjurig. Tänker inte lägga upp några bilder från dagens skitpass. Jävla skit. Vi cyklade bland älgjägare och annat skit. Min puls var så hög att jag tog av pulsbandet för att slippa se skiten. Inte för att jag blev trött, men hade jag blivt trött av det här tempot så hade jag lagt av. Hade tänkt skita i passet idag men körde ändå för att värva medlemmar. Jag skulle ha gjort det, skitit i passet alltså. Billigast så... Fan. Det gick ju inte jävligt mycket bättre för Micke som verkar kommit igång bra med vurpandet igen. Att han överlevde dykningen orsakat av ett löst styre får ses som en bra merit. Fyfan. Sen att han vurpade lite senare igen och mörade till kroppen ytterligare ser jag mest som ett tecken på positiv inställning. Min positiva inställning försvann i samma veva som ett litet missöde med en bildörr och en vit bil. Tänk det hjälper inte att parkera på andra sidan jorden när man ska handla på IKEA, eller ICA för den delen, när man kan få fina dörruppslag i LJUSTORP! FAN det bor ju typ 4 st per en miljard kvkm. Det är större risk att bli uppäten av en björn. Otroligt mer sannolikt att en jägare skulle ha satt en kula i hjärtat på en. Just nu känns det som jag föredragit det senare alternativt... Det är bara en bil säger nån... Jojävlar! Det är min bil.

Jamenvafan!?

SÅDÄRJA! Första gubbjoggen avklarad. Så då är man gubbe på riktigt! Det är lika bra det. Att erkänna det för sig själv. Gubbjogg är för den oinvigde ett löppass som utförs tillsammans med likasinnade, jämn(h)åriga (mentalt eller rent fysiskt) under ordnade oordnade former. Målet brukar vara "snackfart" men slutar inte alltför sällan med "mätning". Ja, det är ganska roligt, när det blir ett gäng. Ikväll var jag ett jäkla gäng, såpass många att jag cyklade istället... Ja, jag börjar se en röd tråd nu... Jag försökte få igång onsdagscykling i somras, en samlingsdag för likasinnade. Hrmm det blev bara jag som samlades... Nu verkar det bli nästan lika bra uppslutning. Träningskompisar är för veklingar och fjollor. Jag hatar ändå människor så vafan...

Igår körde jag spinning. Pulseländet letade sig upp till 194 och jag som trodde att mitt max var 193! Inte illa va? Mina motionärer (de nya) såg liite förvånade ut över att deras spinningledare höll på att duka under mitt framför deras ögon... Men vafan, det bjuder jag på, det var lite svårt att prata där över 190...

Vem försöker jag lura?

Jag skrev att jag bara skulle tävla ett år till... Fan, jag kommer tävla fram till den dagen mitt hjärta slutar slå. Det jag skrev tidigare, skrev jag i ett svagt ögonblick färgad av fyra veckors förkylning. Nu när dimman börjar lätta och jag är på väg att bli förbannad igen så verkar sånt skitsnack ytterst fjärran. Nä, ni får stå ut med mig många långa år till. Idag var jag upp och snuddade vid 191 på spinningpasset. Inget rensar näsan som lite 95-procentig kärlek. Fyfan vad jag ska bli bra i vinter! SATAN! HELVETE! Ett norrländskt jävla helvete! Mmm jo jag börjar bli svängig i min inställning till saker och ting, kan tänkas har jag blivit smittad av en klubbkamrat? Men som sagt vi är förlorade själar allihopa, har man inte lyckats lagt av innan 29 års ålder är man rökt. Jag njuter av varenda jävla liten rökig sekund! Men fan, jag har inte fyllt 29 än så ännu finns det hopp. Inte fan lär jag köpa en DH heller... Det blir säkert en CX, ska höra med min Sugar Daddy imorrn bara...

Höst

Fan, jag körde en hel timme igår. Det kändes väl rätt hyfsat, så länge jag inte kikar på pulsmätaren och vilken utväxling jag har. Fan. Fan. Fan. Jajävlar. Men det kan fan bli Långa Lugnet nästa helg, bara för att. Jag vill ju åka, jag bara köra igenom, känna hur kroppen mår så jag kan lägga upp vinterns träning. Det jag vet är att jag ska köra hårt, jättehårt ofta och tungt, sen ska jag försöka bli lättare. Mellan träningspassen ska jag försöka sälja Kompaktorer, som på bilden, 47 ton svensk kärlek. Den pissar på konkurrenterna, stålverkens Maybach. Spitzenklasse helt enkelt.

Just ja, jag ska leda spinning. Det blev inte som jag tänkt utan jag ska leda 75 min intensiv. Det är bra, då får jag leva ut min sadistiska sida än mer. Mycket trevligt.

Grupptryck

Fan, nu har jag tränat igen! Jag är fortfarande förkyld men det skiter jag i. Det sitter i näsan nu mest och bara lite i luftrören. Passet kändes väl som det bör kännas efter fyra veckors uppehåll... Fan. Cyklade vår fina Short Track som ingen ville tävla på i lördags. Den var fan rolig! Enkel men helt klar underhållande. Fan vad vi är bra på att lägga banor! Bäst kanske? Förmodligen.
Vi hade ett bra styrelsemöte idag med klubben. Tyckte det kändes som om det finns lite hopp för cykelsporten i Sundsvall.
Så vafan, vad ska jag göra med resten av den här skitsäsongen då? Åka till Falun?? Kanske. Köpa en CX?? Nja, det lutar nog åt en DH, det såg fan roligare ut. Jag får se hur fan det blir. Det kanske blir bra till slut.

Ett sista försök

Ja, fan det känns ganska bra nu. Har precis druckit en (två..) koppar kaffe och lyssnar på en gammal Black Sabbath. Nästa år blir mitt sista som tävlingsaktiv wannabee. Jag ska göra ett försök att klämma in mig topp tio på ett långlopp. Sen får det vara bra. Då har jag avslutat kapitlet cykel som jag påbörjade under Sverige Cupen 1993 i Härnösand. Nu är jag inte ung och lovande längre utan gammal och rutinerad. Första delen av kapitlet fick en onödig paus där efter Idrottspluton då jag blev tvungen att lägga av efter att kroppen sa ifrån, tänk om jag vetat om 4x4 då. En svensk hyfsat begåvad skidåkare som jag låg inne med (utan att någonsin träffa...) sa till min kapten att "sådär mycket kan man inte träna..." efter att ha läst min träningsdagbok, nä det var sant. Tre intervallpass om dagen gräver garanterat ens grav om man inte planerar in lite vila. Tyvärr gjorde han samma misstag ju efter att en spanjor åkte ifrån honom. Fast jag tror, med nyligt framkomna fakta, att det var Micke H som knäckte honom långt tidigare. Det där påtvingade uppehållet har varit mer problematiskt än vad många tror. Jag fick liksom inte avsluta på eget initiativ. Det har nog återspeglats i saker jag gjort, eller för den delen inte gjort, har haft lite svårt att göra saker och ting fullt ut. Nu börjar det kännas som om jag gett mig själv en ärlig chans att göra det bästa av de förutsättningar jag har och på så sätt kommer kunna avsluta på mitt eget sätt. Djupt? Nä, inte då, det är bara så det är. Är man fokuserad på en sak bör man slutföra, annars har man ju det där icke avslutade spåret som gnager bak i huvudet. Fan. Idag är det tävling på Södra. Tyvärr lär ingen komma då alla vi aktiva är icke cykelföra just nu. Fan. Men jag skulle bli mycket glad om det kom någon. För det är ju roligt att cykla, det vore ju roligt om fler får möjligheten att uppleva allt positivt som cyklingen medför.

Btw... Berners lyckades få till min bil... Trots att de missade beställa hem grejer i tid och att förboka en hyrbil till mig. Men det löste sig till slut, det tog bara tre dagar att byta EN givare. Undra hur lång tid ett stort ingrepp tar?? Tur att de betalade min hyrbil med soppa och allt. Nää det blir nog fan ingen diesel, jag var ute och busade med viten igår. 99 oktan är facit!