söndag, november 26, 2006

Typiskt... V47

Åhå, ännu en helg till arkivet. Träningen rullar på, det är varmt ute och livet leker. En typisk träningsvecka i compostitemannens liv ser ungefär ut så här:

Mån: 90-120 min, Intervaller 6-8/2
Tis: 90 min intervaller, lite lägre ansträngning 9/1
Ons: 60-90 min styrketräning/
Tors: Intervaller 90 min 9/1 eller vila
Fre: Intervaller 90 min 7/3 ellet 3/7 beroende på vecka sen fredagsfika
Lör: 180 min distans
Sön: 180 min distans med inslag av fartökning, beroende på vecka + 60 min löpning

Mer än så har jag inte tid med, mindre gör mig uttråkad... De senaste åtta veckorna har sett exakt så ut, förutom den där söndagen from hell...

onsdag, november 22, 2006

Coaching

Nu kan jag bli din coach! Jag har precis genomgått en tvådagars utbildning i ämnet coaching. Nu kan jag ännu mer än tidigare om allt. Så pass mycket att jag kan coacha allt och alla till vad som helst. Det är bara för mig att ställa frågan "vad" hela tiden så löser sig allt. Det var ungefär vad jag lärde mig...

Sthlm är ett jävla skitställe, att bo på hotell är skit. Sen att bo på hotell mitt i Sthlm gör inte saken bättre, och om då frukostbuffén är tråkig då är misären fulländad. Fy fan vad konstiga människor det finns! De verkar bo i den där jävla stan allihopa, och alla har bråttom. Obs! Jag är inte bitter eller cynisk bara observant!

Undra just om der är värre att bo på hotell i Cairo? Det får jag veta den 12 december då jag ska göra mitt första kundbesök. "Undvik folksamlingar" står det på UD's hemsida, låter lovande då jag inte gillar människor.

Träningen går bra, körde så att jag blödde näsblod i söndags, det är bra!

torsdag, november 16, 2006

Poor man's memory




Jag gillar musik, verkligen. Har säkert plöjt ner alldeles för mycket pengar på det, mycket mer än på cyklar, lite mindre än på bilar. När jag var yngre och oförstörd lyssnade jag mest på hårdrock. Genom farsans hembyggda högtalare, dynamik var ordet. Han påstod alltid att skivspelaren var bra som fan och att PU (pick up) som satt på var riktigt bra. Trodde nog aldrig riktigt på honom. Vi körde på med vinylen ett bra tag, polarna på skolan hade alla cd, inte jag. Köpte Poison, Bon Jovi, men tjuvlyssnade även på farsans skivor så det blev riktig musik med som Led Zeppelin, Crosby, Stills, Nash and Young (Almost cut my hair...). När vi väl skaffade cd blev det en Philips (CD914?) och vi tyckte alla att ljudet blev sååå mycket bättre... Livet rullade på och mitt ljud/musikintresse bara ökade, läste allt jag kom över, har för många ljudtidningar. Pluggade El och signalbehandling på högskolan för att lära mig mer om prylarna. Jobbade ett tag på Hifi-klubben , åkte på mässor och lyssnade på utrustning värd miljoner. I ett och samma rum. Det dyraste jag lyssnat på måste vara en uppsättnin JMLab Utopia BE matade med Tysk elektronik, lätt värt för mycket... Fast bästa ljudet jag hört får nog bli ett par JBL, 250000:- högtalare, fast matade med "billig" elektronik. Även TACT och Dali demade på Hifi-klubben ligger nära till hands att vara bland det bästa. Men ska det bli riktigt bra så måste det vara vinyl. Jag har lyckats komma över en gammal fin DENON vinylsvarv och en Ortofon Kontrapunkt A pu till riktigt humana priser, det kan rädda en mörk höstkväll det. De och farsans gamla skivor som numer står i min garderob. Fyfan vilken tur jag har!
Hifi är som cykel, det tar tid att bli nöjd, har köpt och sålt så många prylar att jag nästa skäms. När jag vuxit ur pojkrummet blev det, marantz cd och en sony förstärkare, den senare blytung och solid. Efter dessa har jag haft en classé cd, ett par JMLab Electra högtalare och en riktigt specialare, en cd med rör, livsfarlig. Fick rejäla stötar av den... Nu står det en gammal cd (från 1991) de var som bäst på den tiden, låt ingen säljare påstå något annat och en Marantz förstärkare, högtalarna har jag och farsgubben byggt själva, det är TSTWKT!

Hur var det med farsans gamla prylar då? Jo det visade sig att den där gamla PU fortfarande var rankad bäst i sin klass och nu kostar närmar 4000:-, Shure V15 är bra skit.

tisdag, november 14, 2006

First breath after coma

Det är så det känns för mig efter träning. Så jävla skönt att varva ner med lite Explosions in the sky. Underbart enformig musik, ingen text att haka upp sig på, bara vackra toner. "The earth is not a cold dead place" heter skivan och bästa spåret är nog "Your hand in mine", "Six days at the bottom of the ocean" är inte så dum den heller. Äh, hela skivan är grym, en perfekt söndagsmorgon är; den skivan i spelaren, nybryggt kaffe i ena handen och en cykeltidning i den andra. Vad som skulle ha varit ännu lite bättre är om jag haft skivan på Vinyl, jag är ju lite ljudnörd med, Ortofon kan verkligen göra pick-uper. Men det är en annan historia.

lördag, november 04, 2006

Den nakna sanningen





Det är inte så många som lockas till cykelsporten. Under min uppväxt har jag fått höra att jag inte är som alla andra. På jobbet är det samma sak, många undrar vilket fel jag har som tycker att det är intressant med fem timmars cykling när de knappt står ut med att promenera sträckan mellan hemmet och bilen, bilen och jobbet. De kanske har rätt, man måste nog vara lite justerad i huvet innan man ger sig på något dylikt. 8 minuter intervaller där man kliver över 185 i puls är väl kanske inte så skönt, 3 timmar distans på sunkiga grusvägar är väl inte heller det så enkelt att tycka om. Men, när man väl börjat uppskatta dessa ting är det svårt att vara utan. Det är som musik, det som är lätt att gilla blir man snabbt less på. Jag som alltid undrat varför man lysnnar på Jazz, har faktiskt numer några skivor och har lite svårt att sluta lyssna på dem när de väl börjat spela.

Ikväll blir det en sammankomst att skriva hem om. Många kamrater som förvillat sig långt från det Västernorrländska lugnet är tillbaka och det verkar bli en hel del äppeljuice i omlopp. Imorgon blir därför första dagen på en vilovecka, de är lätta att tycka om...

fredag, november 03, 2006

Återhämtning de luxe




Har ändrat mitt intervallstuk en smula i år. Kör lite längre och ibland en hel del hårdare och mer varierat. Det känns i benen och jag har börjat hata trappor, lunchpromenader och allt annat som inte är stillasittande eller går att göra liggandes. Ett tag tänkte jag börja promenera till jobbet, har ju trots allt bara dryga kilometern och det tar nästan lika lång tid att gå som att åka bil, skulle jag cykla sparar jag nog några minuter. För att råda bot mot dessa vilsna tankar köpte jag mig en ny bil, en liten pärla. Fyrhjulsdrift med en lagom trimmad sexa på 250hk, ja det är skitkul att koppla ur ESP'n nu på vintern. En DSG-låda gör att jag kan göra oroväckande snabba starter vid rödljusen om jag vill, mycket roligt! Det är numer en fröjd att få sätta sig och åka bil till jobbet varje morgon, så kul att det ofta blir en omväg både till och ifrån, bara för att det låter så roligt med plattan i mattan. Det är som lite själslig massage varje gång varvräknare skenar förbi 4500 rpm. Livet ÄR underbart. Undra just om samma regler som gäller för hur länge man får äga cyklar gäller för bilar? Isf blir det dyrt, men pengar de ...... jag på!