Tidsdödande

Nu är ju frågan hur jag ska öppna det här inlägget, måste jag nu komma med nåt nytt? Äh, fan jag är ju norrlänning...

Fan, jag har lite för mycket fritid nu. Inte en Iranier som ringt och klagat på mig under hela semestern. Skönt. Jag har så mycket tid över att jag hängde med Bodil på en löptur i förmiddags trots att jag vet att den kommer att generera alldeles för mycket träningsvärk. Men jag har tid att ha träningsvärk, det är ju ett tag till Finnmarksturen. Den tävlingen tänkte jag åka bra på, jag åkte dåligt i fjol och det gick bra så i år ska jag vara bra och åka bättre. Den jävla tävlingen tog kål på mig då, blev fruktansvärt sliten efter, så sliten att det enda som kunde få mig på benen var en cyclocross. Var till och med nära att åka till Dalarna för att bli trött på den men det gick över då jag inte visste vart Norberg låg, det vet jag nu... Åter till Frimärksturen, den avslutas ju med några motlut, inte slakmota utan motlut eller backar. Men backar kan vara nåt annat, iaf på australiensisksengelsksvenska, med det tar vi en annan gång. Jo, förra året var jag nära att mörda en, troligen för fet kärring som stod och rökte i sista motlutet. Fan att det ska vara så svårt att fatta att ingen vill vara passiva rökare längre, fan till och med vanliga äckliga människor har ju fattat att det ska vara rökfritt på krogen, men inte på långloppstävlingar inte. Jag brukar vara lite harig inför det motlutet så i år ska jag träna på ett likande som ligger i Loning. När jag arrangerar ett etapplopp mellan Sundsvall och Åre ska den backen få en Hors kategoristatus, för den är fan The Mother of all backar den fan. Är osäker på om jag någonsin cyklat uppför hela? Den är lång och LÖJLIGT brant på slutet, men precis lagom så att man tror att man ska komma upp. Fast så innan krönet brantar det till en tusendels grad och så är det lite rullstenar, och så är man rökt. Fan. Dit ska jag imorrn.