Ladda?

När jag vaknade imorse så fanns det inget krut alls i skallen. Av ren protest mot mig själv så mekade jag lite och drog ut för att bli kompis med Svarten på stig. Första 40 minuterna så funderade jag på hur det är möjligt att bli så pass mycket sämre på en halv vecka. Fick knappt runt pedalerna. Ut i skogen kring BMX-banan på LV5, förväntade mig inte att tycka om det, mycket riktigt. Tjuvsläpp, ont i ben, sadel i skinka och allt annat som gör att jag förstår varför folk läger sexti papp på en smalhjuling. Tittade på klockan som sa att jag varit ute i snart en timma. Jamen för helvete tänker jag för mig själv, jag smulade ju i mig "en av varje" från karamellkungen igår så jag MÅSTE vara ute annars så har mitt lidande för att bli fin inför Billingen varit i onödan. Gnetar lite till. Det finns en rätt rolig passage som går ifrån LV5 nedanför en massa BoKlok-hus och ner på Södermalm. Någonstans efter 75% av genomförd stig så infinner sig ett visst flyt i min åkning och solen går upp i mitt inre, helvete, det där var ju roligt! Dammar på vidare den parallella stigen som går tillbaka mot LV5 och sen hela vägen förbi Slalombacken, på de jävligaste stigarna jag hittade, ända till Kubenplan och bortom. Där borta precis ovanför Kubal finns en semiteknisk numera uppförslöpa, där dammade jag några femminutare på en bit över 90 och nu är jag människa igen! Livet är förunderligt.