Känsla

Rätt känsla under träning är ju väldigt viktigt, alltså att hitta rätt intesitet/belastning/längd osv i förhållande till den egna kapaciteten. Något jag inte tidigare tagit så stor hänsyn till är känslan mellan passen. Alltså jag har inte brytt mig om jag slaktat mig så pass att jag knappt är vid medvetande på jobbet, hemma eller någon annanstans. Oftast när jag dammat på sådär fint så är jag så grinig och allmänt folkilsk att jag borde spärras in i ett rum med mjuka väggar. Det var Aktivitus träningsupplägg som fick mig att fundera en smula på min egen inställning till saker och ting, maken till antal vilodagar per vecka hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig, å andra sidan så har jag aldrig heller kört så hårda träningspass... Min filosofi har nog varit lite för slapphänt de senaste åren när det gäller särskilja träningspass, hårt har varit bra, hårdare bättre. Detta är något jag verkligen försökt råda bot på i år och jag har kört väldigt många "roliga" pass för att stjäla en Norsk kommentar. Måttstocken är även att få uppleva en väldigt speciell belöningskänsla som varit i stort sett frånvarande de senaste åren. Den kommer oftast dagen efter träning, som sockerdricka i huvudet, lätt kittlande och mycket avslappnande. Välmående helt enkelt. Ska pricka in många sådana belöningar innan det är dags att sätta nummerlapp på styret. Fyfan.