Försiktigt optimistisk

För första gången denna vinter fick jag smak av den där mysiga känslam jag hade i fjol på relativt hög belastning. Alltså en belastning som för några veckor sedan kändes lika lättbemästrad som en kilometerhög, lodrät bergsvägg, men idag kändes den inte. Eller jao, allt är ju relativt men det var liksom överkomligt. Det roliga är ju att samma känsla ifjol oftast infann sig dagarna efter hårda skejtpass. Mmm i lördagskväll körde jag 32 min lagom plattan i mattan i Duvedsspåret... Skejt natürlich... Jag ska beställa rullskidor inför sommaren... Vill hemskt gärna känna såhär på ett SM, eller på en Finnmarkstur, eller på en...