Studs

Årets upplaga av Solleröloppet var en betydligt mera angenäm historia än fjolårets något för fuktiga. Jag är rätt nöjd med hur det kändes i kroppen, så här pigg har jag inte varit på länge. Landsvägstävlingar är knepigt, den fina känslan återspeglas inte direkt i resultatlistan. När vi närmade oss mål så hade jag placerat mig så att jag såg en vägg av cyklister, gav upp och ställde mig upp. Jag tände aldrig till idag, det skulle jag behövt på slutet, varit lite elak. En liten incident som skulle kunnat väckt satan inom. Det är vad som behövs i en klungspurt. Har jag precis insett...

Sa till mina kamrater att det här nog skulle bli min sista landsvägstävling. Som det känns nu så står jag fast vid det. Tycker inte riktigt att det är kul helt enkelt.

Timrå GP räknas inte...