måndag, februari 15, 2010

Uppföljning och analys

Ja, jag fortsätter att älta Ådalsloppet. Efter konsultation med Bodils Garmin kan jag konstatera att stigningen första milen var på 250 m varav 120 den sista kilometern. Kanske lite som skidalpinism? Ja det var en fin genomkörare ända ut i fingerspetsarna, ökade inte mitt syreupptag av det där så vetifan.

Det första OS-guldets dag kördes in i skrubben. Helt vridet, vi var tvungna att träna INNAN middag för att hinna med. Snacka om uppochnedvända världen. Jag är ett vanedjur utan dess like... Jag skulle vilja påstå att min bedrift vida överglänser Kalla's. Lågkadensande stod på schemat, kände mig kaxig och slängde på samma belastning som jag för en månad sedan körde fyror på. Inga FYROR utan bara fyra minuters lågkadensande med en minuts vila. Det gick fint att köra på samma belastning i tjugo minuter vilket borde bevisa att 5(4+1) ger samma effekt i 20 min. Eller nåt. Alltså orkar man det ena så fixar man det andra... Helt klart så kändes fyrorna ganska så jävla tokjobbiga för en månad sedan och jag fixade inte 5 första gången så the gräns is flyttad. Avslutade med två tior med successivt ökande/minskande av kadens. På det hela ett mycket trevligt pass, fast på ett heeeelt annat plan än gårdagens själsbalsamerande.

Viktkorg is the shit that will kill them btw, fan varvtalsoberoende är en utvecklingshämmande och onödig finess.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Garmin o höjdmeter??
Har aldrig kunnat lita på deras siffror.

Unknown sa...

Nej du har rätt, efter konsultation med karta och höjdkurvor visar det sig att högsta punkten nog var en bit över 320 m, starten låg på 120 m. Så det var ju inte rätt det jag skrev. Sista stigningen var iaf på ca 120 hm.