Jag var så jävla less...

I söndags blev jag less på att cykla. Det har gått lite kärvt ett tag, rejäl motvind skulle man kunna säga. De hyfsat pigga benen jag haft

veckan innan övergick till något som inte alls ville växla tempo. Huvudet var inte heller med, redan i starten la jag mig för långt bak. Smaart... Det gick sakta sen väggade jag. Grattis! Bra dag, kul att åka 150 mil tor för att vara sååå bra. Men ok, samma sak hände i fjol vid samma tidpunkt. Då var jag 46a nu 36a, med enkel logik kommer jag alltså vara 8a på Suggan och 9a på finnmarksturen. POC. För att få ordning på flickhjärtat som envisas med att låta mig somna på kvällarna så körde jag idag stavgång, 4x4 plus maxstyrka. Nu är jag en pånyttfödd människa igen, kroppen känns redan bättre och jag hoppas att det kommer att smälla fint i bröstkorgen snart.

Första långturen med vita blixten blev det i helgen. Bra bil, skön att köra, skön att köra om med. Drar som bränsle som en diesel, två stycken faktiskt...