Jaha, nu har jag tillbringat en vecka i helvetesstaden Ludvika. Helt klart en jävla håla, om man nu är sugen på att gör nåt annat än att sitta och stirra på ett hotellrum. Jag hittade iofs en fin löprunda och det är väl rätt fint runt omkring byn, men som det ser ut i den... Fyfan. Kramfors framstår som ett blomstrande city med enorm framtidstro. I var och varannan butikslokal stod det att läsa "utförsäljning -butiken upphör" Tamejfan så såg varenda invånare ut att gå på tunga droger eller antabus. För att flytta dit ska jag ha JÄVLIGT mycket pengar så jag har råd att flytta därifrån.
För omväxlings skull är jag tokigt less på att träna. Imorrn är det DM, jag tänker skolka. Har lite lur med luftrören igen så jag tänker titta på, om jag orkar. Har gått i väggen, igen. Senaste veckan har varit annorlunda, "inte så mycket jobb" sa chefen. Vet inte hur han räknar 13 timmars intensivt arbete om dagen som "lite jobb" men ok, nån lär väl sätta standarden. Jag fick mig en tankeställare efter Ludvikalöpturen då mina vita fina träningskläder var röda av blod och alla förundrade blickar jag fick när jag passerade hotellreceptionen förklarades av att mitt ansikte såg ut som resultatet av en krock med en knuten näve. Jag åker sällan på stryk och inte heller ofta så åker jag på näsblod. Det senare brukar inträffa vid nån infektion/stress nån gång vart annat år eller så. Men kläderna blev rena igen, det var tur det.
Tack Brink för att du tog med mig på Mittnorden-leden i söndags. Den turen påminde mig varför det var tolv år sen jag försökte cykla den senast, nu dröjer det åtminstonde lika länge till nästa gång. E14 härskar.
Veckans insikt; jag hatar jobb och jag hatar att cykla.
3 kommentarer:
Den är färgen passar dig bättre.
Man ska inte avslöja själens färg på utsidan...
Äntligen har du gjort det enda rätta och ändrat färg på bloggen till svart! ;)
Skicka en kommentar