Veligast

Jag är oduglig på att fatta beslut som har med vardagliga saker att göra. Köpa bröd kan vara ett rent helvete för mig, jag gillar bröd men gillar inte tanken på att välja fel bröd. Messmör med nån ost och ett glas iskall mjölk, det är en värdig avslutning på dagen det! Då måste det ju vara rätt bröd också! Men jag velar mer, har svåra beslut att ta såhär under hösten. Hade bestämt mig för att uppgradera ljudmaskineriet med fokus på högtalarbyte. Tänkte att min fina elektronik skulle få duga. Jag gillar ju japanska prylar och gammel-sonyn och marantzen är ju just japanska. Sonyn förresten, såfort jag nämner den för inbitna hifinördar så rynkas det på näsan. Det är inte accepterat att gilla sony, sony köper man på OnOff och Siba men jag säger bara:

http://www.thevintageknob.org/SONY/sonyesprit/TANR10/TANR10.html

Eller varför inte

http://www.thevintageknob.org/SONY/sonyesprit/SSR10/SSR10.html

Men kanske helst av allt?

http://www.thevintageknob.org/SONY/sonyesprit/SSGR1/SSGR1.html

Ultraexotiska prylar som kostar lika mycket så en normalstor nybyggd villa i centrala delar av någon valfri svensk storstad, inkl kostnad för tomt. O ja, jag vet att detta är ett nörderi utan dess like. Givetvis hamnar jag ju i samma fack som farbror Barbro mm men vem fan bryr sig? Vilket fack hamnar man i när man rakar benen och smörjer in grenen med mentholsalva, dagligen??

Jojust ja, Micke var ju förbi med sin Krell och förstörde för mig. Nu vet jag varken ut eller in hur jag ska bete mig när det gäller utbytet av prylar. Att byta allt är för dyrt, att byta högtalare gör att jag ändå lär byta stärkaren senare och byta stärkaren innebär att jag måste gå på något väldigt kraftfullt för att få liv i Scanspeaksmonstren. Man kan säga att de är lika tungdrivna som min gammelkropp. Alltså borde jag ju av ren princip behålla dem och satsa på att trimma motorn, precis samma som bör göras med mig själv med andra ord.