Tyngre och snabbare dag för dag

Fan, jag har ingen cykelkropp. Jag jobbar på att närma mig någon slags form som är cykellik men vafan måste ju hinna med några max benböj oxå...
Den här veckan har varit inne på det röda intensitetsmässigt (skräll), måndagen vigdes åt Kents fantastiska spinningpass, det blir bara bättre och bättre! Vi var två från klubben där och jag misstänker att vi höll upp snittet av ansträngingsgrad rätt bra. Jag körde tills det gjorde ont sen försökte jag behålla den känslan hela passet, inget 4x4 alltså!! Vila igår, möte med klubben. Lustigt mottagande av sponsormedel, "8000 är ingenting" nähä? Det räcker då åt mig en hel säsong iaf. Men vafan man ska inte förstå allt här i världen. Många bäckar små... Min arbetsgivare verkar mer svårflörtad när det gäller bidrag, men jag har inte gett upp än... Idag pissade jag på mig själv. Bättrade mina intervalltider uppför Södra en smula mot i fjol. Sååå jag är tyngre i år men snabbare.

Åh, ännu mera!
Jag har ju inte skrivit av mig på ett tag nu så...

Cykling är en fantastisk sport, den är som den är. Det är ingen lek, tävlingarna är långa jobbiga och allmänt jävliga. Men det är det som är roligt på nåt vis. Det är många faktorer som avgör hur bra prestationen blir. Jag utgår från mina förutsättningar och har dragit slutsatsen att jag har varit kass på att ta i, göra illa mig själv och andas samtidigt. Jag har alltså för dålig motor. Den här vintern har jag gjort vad som står i min makt att ändra på just detta faktum. Min filosofi: man tränar en sak i taget. Jag har tränat hjärtat. Jag har tränat jättekort, men så hårt jag kunnat. Har kört löpning, skidor, rodd, trainer allt för att inte musklerna ska sätta stopp för utvecklingen av hjärtat. Pulsen har varit hög, det har varit en skum känsla i kroppen, nåt jag inte upplevt förut. Jag har lärt mig njuta av 95%, på vissa intervaller har jag fått gåshud av välmående och känslan av att andas maximalt. Det har varit underbart. Kroppen har hela tiden varit fräsch trots 10 intervallpass på raken. Men efter intervallblocken har känslan varit minst sagt varierande. Vissa veckor kändes det bara bra andra har varit hemska, jag har haft ett hål i bröskorgen. Deffen har blivit lidande likaså uthålligheten, men det skiter jag i för nu har jag försökt förändra något jag borde ha förändrat för 15 år sedan. Det är nog många som är skeptiska till vad jag pysslar med, det skiter jag också i, jag har i alla fall försökt göra något annorlunda.

Längre rapport

Så nu har jag landat på mer än ett plan... Resan till GC var suverän. Varmt väder, lagom med sol och träning. Startade ju i en liten tävling, det var roligt. Läckert att möta Simoni på uppvärmningen, att han inte vann spelar ingen roll. Det var ändå han som var stjärnan. Men han såg avslappnad ut och värmde med oss dödliga. Stor rent fysiskt är han inte men långt ifrån minst i det där gänget. Små solbrända killar med massa loggor på tröjorna cyklar fort fick jag erfara. När starten gick så blev det ganska högt tempo. Jag fegade ut lite då starten gick utför när det sedan vände uppför gick jag på det jag hade. Rätt nöjd ändå med hur det kändes fram till att det tog slut. Surnade aldrig ihop utan kunde ligga på rätt friskt. Nån toppform var jag inte i men det blev ett bra pass, 40 min över 185 i puls, 40 min i spannet 175-185 och resten lite lägre dårå.

Förutom detta pass så körde jag ca 2h om dagen förutom en dag då Micke H från spårvägen och jag gjorde ett toppförsök. Vi vände knappt 100 höjdmeter från toppen, det var 8+ däruppe och jag hade inte med mig kläder för såna tempraturer (jag kan iaf skylla på det...). Det var ett schysst pass, mycket cykelsnack och tre timmars klättring... Måste tacka Micke för den sista Powerbaren utan den hade jag nog varit kvar i bergen fortfarande. Blev än en gång förvånad över hur pass bra det gick att köra långt. Jag har ju som längst kört 2h i sträck sedan mellandagarna. Sen kan man inte annat än förundras över vilken hänsyn som visas oss cyklister på denna ö. Annat är det här, när jag och Gullefjun cyklade ut ut matfors var det en "glad" bilist som signalerade att vi inte hade på vägen att göra. Vägjäveln är 4ggr så bred som på GC, gubbjäveln var ensam bil på vägen, vi cyklade i bredd, den ena på fel sida av väggrenen. Jag hatar inte längre människor, jag hatar svenskar!

Tillbaka

Äntligen är det liv i datorn igen!
Fan att det ska vara så omöjligt att förstå sig på sånt här skit!? Nu har jag iaf tagit bort allt skit och börjat om.

Vi har skaffat digitalkamera och varit på Gran Canaria och ätit glass. Det var trevligt, synd att jag blev sjuk innan så något vidare träningsläger blev det inte. Men jag körde 4x4 på gatan utanför hotellet och det var ju ändå tanken från början!

Sjuk, som en hund...

Bra tajming att bli sjuk dagarna innan ett träningsläger innehållandes årets först tävling... Jag hade ju velat få något slags svar om vad 4x4 innebär för tävlingsformen under längre tider. Det svaret får nog vänta. Fan, jag är inte pigg nu. Halseländet vill inte vara med och jag låter som Bengt Magnusson om morgonen. Måste nog sluta röka Prince utan filter på nätterna... Min kära dator är också sjuk, därav dåligt med uppdateringar. Men nu har vi skaffat en digitalkamera så det finns hopp om intressantare rapporter i framtiden.

Ska testa lite nya däck på GC, Rubena heter fabrikanten och de ser bra ut. Lite låg luftvolym kanske för HT-bruk men ungefär som RR 2,1. De är ju helt ok på de flesta underlag så det ska bli skoj. Mina beställda finhjul lyser med sin frånvaro. Tillverkaren skyller på sina leverantörer. Vart har jag hört det förut? Jo just ja, det är jag som säger det hela dagarna... Men jag skiter i lätta hjul, jag trycker så många W nu så de behövs inte...

Skitsport

Igår satt jag, Brinken (Gullefjun) och pinnen och kikade på den där sporten där man slåss en massa och jagar en liten svart plastbit med en träpinne. I pauserna på eländet så kikade vi på gamla klipp från TdF med Björne Griis omen även klipp på Bodybuildingens gigant Ronnie Coleman. Olikeheterna mellan dessa två sporter är fan inte allt för stor. De är bara liksom på olika sidor av samma mynt eller nåt... Fan vad sur jag blir ibland på de där anorektiska soporna som kallar sig yrkescyklister. Om ännu en stjärna åker dit till sommaren ska jag fan åka ner och sparka in knäskålarna på eländet.

Annars är det ganska bra, åker ju till GC på onsdag. Har fått nästan alla prylar till cykeln. Igår kom skor och transportväska. Jag tror jag ska börja tillverka och sälja den senare, 3600:- för ett plasthölje och några spännband. Hur svårt kan det vara? Hur DYRT kan det vara? Tyvärr så är jag sjuk med, bra uppladdning inför tävlingen... Men det försprånget kan mina konkurrenter behöva...