Det verkar som om vintern vilar sig i form.
Jag som isolerat skrubben för dess skull. Så att jag ska kunna använda mig av monarken den här vintern. Det blev för kallt att ha samma temp i träningslokalen som utomhus i, minus tjugofem är trettio för många. Nu så, har jag investerat oskäligt mycket pengar för att möjliggöra träning. Provade lokalen i veckan. Alla kör ju 300W nu, i några timmar. Jag har varken pannben eller ben att sitta och trampa utan avbrott så jag stängde ner efter en halvtimme och ställde på två fyror på 4 kp @ 100 kadens. Det hela kändes oförskämt bra. Därför blev jag förvånad idag när jag höll på att dö runt Grodtjärnsrundan. Det är helt enkelt långt kvar, till egentligen vad som helst.
Förra helgen tränade jag litet i Jönköping. Skrämmande nog konstaterade jag att det inte var så många som cyklade på kvällarna. Trots att det var en cykelmässa. Jag trodde att en sådan vänder sig till väldigt intresserade människor som gillar att utöva sin sport. Creddiga, intresserade cykelmänniskor fanns det många av. Kanske är det värre att inte utställarna är ute. Lite som en kock som inte gillar att äta sin mat. Fast det är ju bara ett jobb. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar