Jag vet vad jag ska göra nästa vecka. Sitta på flygplan. Igen. Vackert så. Det är en del av vad som betalar hyran och mat. Hade fått till ett glapp mellan förra svängen och den kommande. Skulle väl fyllts med lite träning och familjemys. Jag drog hem flunsan istället. Har skriver vi ödets ironi. Vi har låtit Thor stanna hemma från dagis fram till nu, dels för att det är skönt för honom att vara hemma med de sina men också för att inte dra hem något virus till Viggo. Den som då kommer dragandes med skräp är alltså jag, den äldsta snorisen i familjen. Så är det. Total isolering är nog det enda som hjälper.
Ser i min träningsdagbok att jag borde öka antalet pass snart. Nu skojar jag litet. Jag har ingen träningsdagbok. Men av vad min korta minne säger mig så finns det utrymme för intensifiering och volymökning. Får ändå tillägga att den relativa förbättring som 1 pass 2x20 min @ 300W i veckan har inneburit är bortom min förväntan. Det får mig att fundera på varför jag körde de passen så hårt och ofta förr om åren, med betydligt mindre förbättring som följd? Ok, jag kör en del skidor också utöver de här passen, men det gjorde jag även förr och jag är i betydligt sämre "skidform" nu än tidigare år.
Johan Olsson var nära att ta livet av mig i söndags. Jag är glad att sådana lopp sällan går hem på det sättet. Om så vore skulle de behöva beläggas med skyddstext: "Skadar allvarligt din hälsa" eller "Leder till berusning och sinnesförvirring".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar