Slut i huvudet

För att inte låta gårdagens tunga midsommarfirande tynga mig än mer så stegade jag beslutsamt ut till skrubben och hämtade, ett par stavar. Sen tog jag ut kompassriktningen mot Sidsjöbackens liftgata och gjorde ett nog så gott försök i att dräpa mig själv, tre gånger.

B och jag konstaterade att vi är för gamla för hårda fester, vi somnade inte förrän sent nu på morgonen, vid halv ett, detta efter att ha sänkt säkert  tre glas vin, tillsammans. Men vi är helt övertygade om att det var sällskapsspelet som lyckades med dräpandet, i alla fall av moralen.

Nya gianter

Bikeradar har bilder på nya landsvägsraketer från giant. Nu är det ju så att jag tycker att den gamla SLen är den snyggaste cykeln, alla kategorier, därför är jag litet svårflörtad. Men alltså, den "gamla", är alltså den som finns att köpa idag...

Jag har gått in i skrubben igen. Jag är faktiskt grymt imponerad av mig själv efter dagens pass. Jag var inte vid liv när jag klev in genom dörren men lyckades ändå tvinga mig till att städa av fem st intervaller. Det jävliga är att under själva passet så var det inga problem. Tänk vad mycket Svensson-övervikt som skulle kunna motas bort genom att överföra lite insikt om: "Du är faktiskt inte trött, bara för att det känns så..."

När börjar TdF?

Är det någon som fortfarande bryr sig?
Såg att Gustav blev petad från TdF av Riis, kul för honom. Då kan han åka Mörksuggan i år igen, vilket borde vara bra mycket bättre att lägga sin tid och energi på.

Annars tycker jag cykelvärlden tappat sina stjärnor, en som dock flugit upp på min himmel är Riccò. Han ville så gärna ställa upp i en cykeltävling, men blev portad av förbundet. Han svartrejsade ändå och smög in bakvägen efter en mil, allt enligt cyclingnews. När han inte gör det så fuldopar han sig själv med klädkammarvarmt, egenhändigt tappat blod. Snacka om att ha en stark drivkraft... Lasse och Co verkar ju haft både förbund, sponsorer, läkarstaber mm till förfogande medan Riccardo han kör mer basic och slangar själv ur närmaste armveck. Inte illa.

Oväntad glädje

Fan, jag hade glömt hur det var att sakna hud på benen. Strax efter vurpan, när jag höll på att städa sår, plåstra om mig själv samt förbanna att jag ens åkte och anmälde mig till den där lilla jävla tävlingen, då såg jag bara det dryga i att hålla på att läcka kroppsvätska ifrån benet en längre tid. Men senare på kvällen, precis när jag skulle till att sova så kände jag en våg av välbehag sprida sig igenom kroppen. Värmen och ömheten i det vänstra benet påminde mig om något, något speciellt, om att vara en cyklist. Det finns ju som alla vet två sorters cyklister, är jag av det ena slaget så är jag i alla fall en cyklist!

Comeback - Varför cyklister bör raka benen

Ja, det var en cykeltävling så pass nära min ytterdörr att jag på intet sätt skulle kunna försvara ett icke-deltagande. Trots en del krämpor tänkte jag mig att det skulle vara fint att snurra lite stig, det är ju ändå bra träning. Det resulterade i fler vurpor än jag lyckats med de senaste fem åren... Två st på första varvet varav finalen på bild gjorde att jag vek ner mig... Det var ju hyggligt rent och fint så det lät som en bra idé när rösten i huvudet sa att jag skulle kliva av och göra rent istället. Ärligt talat så måste jag erkänna att detta nog var en vinstlott för mig, att få kliva av, få cred för trasig hud och slippa blotta min prestationsförmåga ute på varv två...

Komprimerat

Ikväll slog vi två flugor... Kvällspromenaden med T blev fyror runt grodtjärn. Funkar skitbra. En av oss dammar ur lungorna runt den 400 m långa sträckan medan den andra joggar lätt med vagnen. Sen är det bara att passa stafettpinnen, liksom. Jag mötte mina demoner några gånger, vilket jag är nöjd med. Det var ett tag sedan vi sågs. Ett helt igenom trevligt möte. Tror även jag andades ut lite skräp som låg långt nere i lungorna. Kanske vädrade jag ut så pass att jag tjänade en halv liter? I normala fall brukar det vara en kamp att övertyga T om förträffligheten av att sova om kvällarna. Igår "argumenterade" han högljutt mig rakt i ansiktet under ett fyrtiotal minuter... B fick rycka in och förklara tydligare. Ikväll var det annat ljud, eller inget ljud alls, han svalde teorierna direkt... Fyror är bra skit.

Timmar

Alltså. Det har sina fördelar att definiera 0600 som sovmorgon. Det betyder att jag är färdigtränad innan TV4 morgon, "helg-edition" börjar. Eller, i alla fall färdigcyklad. Sen är det ju B's tur att damma ur lungor och hjärta medan jag hänger med T. Inte så tokigt upplägg. Därtill kommer så några timmars barnvagnsknuffande, bra för vaderna... Skulle kunna tänka mig att ha det så alla dagar. Men, tyvärr så ska de där 40h i veckan in i boken, också.

I förrgår köpte jag en bok: "Så tjänar du din första miljon". En smula motvilligt vill jag tillägga. I mitt huvud så är ett bra sätt att tjäna sin första miljon att skriva en bok med namnet "Så tjänar du din första miljon"... Men, jag tänkte att jag behövde friska upp mitt ordförråd med en pekbok för vuxna och jag hade lite svårt att hitta annan litteratur av intresse. Min egen fack-litteraturhybris gick i väggen förra sommaren när jag försökte tvinga mig igenom både Obama's och Slash's självbiografier. Det blev helt enkelt för mycket, av både det ena och det andra. Men jag gillar att läsa om sånt som har hänt, eller helt enkelt en annans människas åsikter om vad som händer, nu. Så nu besitter jag kunskapen om hur jag ska tjäna en mängd miljoner. Ska börja med det på tisdag hade jag tänkt.

Men varför inte vara med och dra ett strå till min stack? Köp en racer på blocket!

Investering?

I och med att jag inte köpt en ny cykel/cykeldel/bil på över ett år nu, så känner jag att jag borde få skämma bort mig själv litet. En plastbit ifrån Taiwan. Ja jag vet att giant snart släpper en helt ny landsvägsram... Men åren inom en bransch där alla produkter som har mindre än 10 år på marknaden är värdelösa, obeprövade och helt enkelt en värdelös investering börjar sätta sina spår. Referenser?? Liksom...

Ett par dansskor ifrån en sadeltillverkar i känguruskinn. 

Men sen då??