söndag, januari 31, 2010

Maiden Voyage


JA! Idag small det, liksom. För första gången på väääldigt länge stod jag på alpina skidor igen. Inte så illa. Helvete vad otroligt dålig jag var till en början, inget fungerade. Ingen timing, ingen tryck i svängarna, bakvikt osv. När jag väl fått skidorna på kant tappade jag helt trycket och blev ståend på tå i pjäxorna... Bara det är en bedrift i sig med tanke på hur pass oelastiska mina gamla trotjänare är...

Det var fint i backen:

Det var som sagt några år sedan jag åkte skidor, kom på det när jag började att hitta igen mina prylar. Skidmodet är inte det samma längre. Fan som av en händelse så snackade de om just det på TV4-morgon. Till en början lyssnade jag på vad människan sa, sen framgick det att hon var Stylist och kort därefter såg jag att hon bar extremt högklackat... Det och titeln stylist har fan inget med snö och stora berg att göra. Sidsjöbacken mitt herrskap, det är ett stort berg det. I alla fall idag.

onsdag, januari 27, 2010

Föreläsningssubstitut 1.0


Vaknade av klockan 0600 och kunde konstatera att viruset har den gula ledartröjan på dagens etapp. Det var bara att återgå till de dimhöljda bergens drömvärld och försöka göra lite skada på dagens relativt platta med kantvindsutsatta etapp. Nä, det blir nog ingen föreläsning för mig med Fredrik Ericsson ikväll, föreläser för mig själv istället ur det ovan väl granskade kompendiet. Lite suger det ju givetvis, jag hade gärna frågat om en del prylar helst hade det varit intressant att jämföra teorierna med dem som Mattias Lundqvist har. Sen kanske man inte ska överanalysera allt men det är ju intressant, män och deras hobby liksom.

tisdag, januari 26, 2010

Dödssjuk

Ojoj vad sjuk jag är! Det är inte bra alls, det är jääättesynd om mig. Faktiskt. Det enda som får mig att ta mig igenom dagen är min chans till hämnd, på samhället, och det fantastiska tillfälle som uppenbarat sig på onsdag.

Låt mig nu förklara min hämnd:
Jag är ju väldigt kritisk till dem som går på jobbet sjuka och därmed smittar intet ont anande cyklister. Därför är jag nu på jobbet och är sjuk, nu använder jag då ingen handsprit och kladdar med mina snoriga fingrar överallt, helst på stämpelklockan! Fortsatt så ska jag gå på bio ikväll, där räknar jag med att åtminstone kunna smitta tre rader nedåt och kanske en till två uppåt. Hoppas salongen är liten med ringa luftvolym och trasig luftkonditionering.

Nu tar vi det där om det fantastiska tillfället som uppenbarats:
På onsdag är det föreläsning, har hört att ca 40st av regionens cyklister ska dit, jag ska dit, alltså ett gyldene tillfälle för mig att skaffa mig ett träningsmässigt övertag mot eventuella motståndare på DM...

måndag, januari 25, 2010

Äntligen!

Japp, jag blev förkyld till slut. Har gjort mitt bästa för att bli det och nu har jag blivit bönhörd. Ingen tävling igår alltså, var lite sugen på 40 km klassiskt men med ont i halsen hade det blivit en obra kombination.

Fick precis sms om att ett stort och tungt paket i mitt namn precis ankommit Sundsvall. Nu jävlar blir det ingen lek.

lördag, januari 23, 2010

Säg hej till publiken!


Fan, vad säger man? Första distanspasset i år, på cykel alltså. Åkte en sväng ut på en närliggande ö och avnjöt Sundsvallisk finvintercykling när den är som, ja kanske inte bäst men i alla fall bra, jättebra. Riktigt fin tur, lite speciellt att åka förbi tomma badstränder som istället för människor nu är fyllda med skoterspår, Sverige är fantastiskt. Efter tre timmar hade jag lovat att vara hemma men det kändes som om jag kunnat fortsätta tre till och därefter tre mm. Men vetskapen om att ett, för mig, förödande bullbak höll på att avslutas hemma gjorde hemlängtan alltför stor. Innan passet gruvade jag mig för att vintercykla men nu längtar jag tillbaka ut!

fredag, januari 22, 2010

Osjuk?

Vetifan vad som hände, det knäppte till i kroppen igår och jag började återfå livsgnistan. Avhandlade 45 min Monark i skrubben på myyyycket städad och tillrättalagd effekt samt puls. Inte över 130 på hela passet, det var mer bara för att göra en systemkontroll och omstart. Det hela kändes i alla fall ganska så bra. Vid uppvaknandet imorse så var jag faktiskt vaken och inte som tidigare i vecka livlös, alltid trevligt att leva.


Har fått ordning på det mesta i cykelväg tycker jag inför säsongen, det som saknas nu är ett par skor och pedaler. Där är jag rätt nollställd. Ett par Australiensiska lackskor kanske?


onsdag, januari 20, 2010

Sjuk?

Nu är det lurt. Jättelurt. Fan, det kryper i kroppen och jag är duktigt opigg. Har väl egentligen känt mig mer eller mindre medvetslös sen i lördags men har vägrat. Nu får jag nog sluta vägra, eller det har jag ju redan gjort, väntar med spänning på att vakna upp i natt/morgon. Undra om det är ett rent sammanträffande att jag precis slutat upp att äta D-vitamin?

tisdag, januari 19, 2010

Snart så...

Nu står de i hallen, 186 cm av kärleksfull blanding av stål/trä/graphite/och andra fräna material. Någon vänlig själ hade vett att valla dem innan de ställdes undan för slutförvaring, en så där 5-6 år sedan. Mmm smala och väldigt lite skurna, skridskor för slalombackar hel enkelt. Undra vilket årtionde jag kommer ut i backen?

måndag, januari 18, 2010

Överdos av vintersport

Fan. Jag har ont i varenda jävla liten satans ledjävel i hela kropphelvetet, i alla fall de delar i direkt kontakt med pjäxor eller stavar. Knän får anses vara i direktkontakt med pjäxor. Fast jag har förvånansvärt lite ont i dem. B satt och räknade mil, skidmil alltså. Ni hör ju, rena rama Vasaloppsmotionärsfamiljen... Snart 30 eller är det mer? Inte bra.

Kvällen har tillbringats jagandes Sundsvalls snabbaste skidmotionär tillika lagkamrat Mr S. Det var inte heller bra. Lugnt och fint skulle det gå, jag hade 90% alldeles för länge i backarna. Skitsport.

söndag, januari 17, 2010

Finträning

För någon dag sedan prisade jag Monarkens förmåga att självläka, det skulle jag ju givetvis inte ha gjort... Lördagsmorgon började den att göra lite som den ville, inmatade 0W belastning visade på 200W effekt, efter det så tyckte elektroniken att det var bättre förr och vägrade ta emot ny data. Jag gav upp, bröt ihop och la mig i soffan för att avnjuta en massa skidor. Inte illa det heller.

Idag har jag och B varit ute och finåkt. Start LV5 via Fågel, Sidsjön, Milen på södra och tillbaka hem till LV5 igen gav 30,22 km och ca 850 höjdmeter. Nu skulle jag ljuga om jag säger att jag är jättepigg eller inte har ont i armarna, men ondast har jag i vänster stortå... Manligt.

Fick höra lite giantskvaller igår, det kommer mera 29¨... Mmm gubbräser... FS och 29¨ kommer att garantera min närvaro på Långloppen i många år framöver.

torsdag, januari 14, 2010

Värdelöst vetande

Tog mig igenom ett gäng lågkadensade intervaller igårkväll. Var livrädd att samma känsla som drabbade mig i förra veckan efter den helgens överdos av klassisk skidåkning skulle infinna sig igen. Men nej, jag hade tur det flöt på. Vet inte om det var ett pass att komma ihåg för evigt men jag överlevde. Jag roade mig med att köra 4x(4+1) därefter fem minuters vila och sen en repetering, jag kör dem en bit över normal tjugabelastning och på 50-60 i kadens. Lägre kan jag inte gå för då klarar inte Monarken att hålla effekten. Den förresten! Gamle Månknarken har självläkt! Går som en klocka igen! 90-talets elektronik... Hade den tillverkats på 00-talet hade den knappast överlevt i tjugo år!?

måndag, januari 11, 2010

Planlöst irrande

Fan, jag hatar måndagar. Inte så speciellt att ha de åsikten, skulle kunna tänka mig att jag delar den med 95-100% av rikets arbetsföra befolkning. Helgens klassiska skidåkning har satt sina spår, i min vänstra stortå. Har fått nåt ont i senan som håller skiten på plats, vilket naturligtvis känns onödigt. Jo, jag får skylla mig själv som åker klassiskt när det går att åka skejt men det känns så klassiskt att åka klassiskt, liksom.

Träningen i övrigt då? Äh, jag vet inte om träningen spelar så stor roll. Alla vägar bär till Rom. Det handlar nog rätt mycket om att inte avvika från vägen, gör du det och du kommer inte fram. Om jag nu ska falla in i ledet och säga positiva saker för att höja stämningen så fortsätter jag med lågkadens och högkadens under både kort och lång tid, ett tag till. Glädjande nog visade badrumsvågen på två hektogram mindre än 2009 års bottennotering. Känns mer angeläget att lägga lite krut på just det faktiskt; att bli ofet.

söndag, januari 10, 2010

Inga våfflor

Minus 17-19 på start, fan det finns en anledning till varför jag valt att bli sommaridrottare, så det blev helt enkelt inget tävlande idag. Tänkte inte riskera att förstöra några luftrör inför kommande träningsveckor, det är ju liksom i April det smäller. Jag får hoppas på mer blidväder inför kommande utmaningar.

fredag, januari 08, 2010

De sju första minuterna...

Ja, jag talar om de inledande sju minuterna i den andra tjugan. De första pedalvarven känns oftast helt overkliga, ungefär som att försöka flytta en oljetanker själv. Kanske är det lite likt ändå för efter ett tag så brukar det släppa, litet, ungefär efter tolv, tretton minuter men då återstår ju bara upploppet. De sista minuterna brukar inte vara alltför jävliga, oftast då. Jag har varit med om tillfällen då jag slagit med knytnäven i väggen för att kroppen skriker, men det är givetvis en helt annan femma, eller tjuga, då är det inte roligt. Ikväll blev det inga blodiga knogar, bara en lagom smärta, en smärta som är lite speciell dagen efter styrkestaket.

torsdag, januari 07, 2010

Styrkestak

Fan, det hade varit bra att få åka lite skidor såhär på en torsdag veckan innan första tävling, men tjugotre grader är inget jätteskojigt. Faktiskt har mina luftrör varit slitna som satan sedan 26 minus i Åre så det är fan inte läge att sabba dem mera. Återvände till skrubben för lite repetition av måndagens styrkestak. Jag kände mig lika stark idag som jag kände mig klen då, vilket faktiskt gör att jag kände mig väldigt stark idag...

Vårt svenska skidlandslag var allt annat än klent idag. Jävlar alltså. Ett sant nöje att fulstreama på arbetstid idag...

onsdag, januari 06, 2010

Vilken dag...

Fysatan vad kallt det är ute. Men den kylan är nog inget mot vad en viss svensk proffscyklist kommer att få känna av i cykelsverige... Stackars sate. På riktigt alltså.

Dagens fysiska aktivitet har varit begränsad till att försöka hitta ved att elda med. Det gick åt helvete och vi får fortsätta att frysa. Kan tänkas att jag ger mig på Bodils skoförråd om det blir mycket kallare.

Hellner åker fint, Jönsson åkte hem. Rätt intressant att höra Vacchis inställning till hemåkningen. Ifrågasättande av vårt allsmäktiga skidförbund och dess landslagsåkare tillhör nog kanske inte vanligheten. Helst då Vacchis syn på det professionella åtagande som en elitåkare ändå har mot sporten, sponsorer och publik. Kanske kan de inte bara åka hem till kammaren för att köra livsviktiga intervallpass och slipa bort vikt från stavspetsarna i sann Gundeanda när de så behagar, det kanske är mer än bara en ifylld träningsdagbok och rekord på den lokala 2,5an som avgör hur framgångsrik en idrottsman blir till slut. Lite skoj också att inte höra så mycket ifrån Jeppe under själva talet. Tror nog att han är mer inne på normalt skidtänk... Jag kan faktiskt inte fatta att Svenskarna sätter ett OS högre än Tour de Ski. Vafan!? Om fem år är det tvärtom och då hade det varit fint att redan vara inskriven i historieböckerna!

Go Hellner!

söndag, januari 03, 2010

Myggfritt


Jag älskar vintern. 26 minus stod det att läsa på campingens termometer så vi bestämde oss för att inte träna igår. Mitt under Tour de Ski intervjuar Roberto och Jeppe på Eurosport Södergren som säger att han precis varit ute och kört första fartpasset sen sjukdomsperiodens slut. Han hade 27 minus i Bruksvallarna. Jag älskar skidåkare. Fotbollspelarens motpol. Rörd av hans målmedvetenhet blev jag ju tvungen att själv ge mig ut i den kalla Duvedsluften. Två mil lyckades jag få ihop och det var alldeles, alldeles underbart. Fantastiskt med detta kalla vädret, har vallat en gång på tre pass och närmare åtta mil; Eco-skiing. Inte en millimeter skate har det blivit, bara klassisk skidåkning. Bortkastat skulle nog en del av mina kamrater säga men det var rätt fint och jag kände inte för att hasa omkring på frigolitfriktion den här vändan, dessutom har jag ju vilovecka! Jag har verkligen vilat benen.

Jag var inte ensam i familjen att få dåligt samvete av Södergrens tal...